Jag är en mamma.. en hårt arbetande undersköterska. . Snart student igen. . Och har helt enkelt inte tid för ett stort seriöst mamma pappa barn förhållande. .
Jag e tydligen konstig som inte är ute efter det. .
Jag e såå trött på att andra tycker att jag borde ha det o att det e synd om mig. . Självklart kan jag känna mig ensam ibland. . Självklart känner jag ibland att saker hade vart lättare om jag levde på det sättet. . Men. . Jag trivs med mitt liv.
Jag lever för mina barn och mig. . E det egentligen så jävla konstigt?
Äh.. Jag sliter och jag roar mig. . O framför allt. . Jag värderar all tid med mina barn. .
Så nästa gång jag hör meningen: du är snygg varför skaffar inte du en bra kille. . Så kommer jag antagligen vända o gå. .
Dessutom. . Vad är en bra kille. . O var hittar man dem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar